27 juli - 3 aug. Oban - Craobh Haven - Crinan Canal - Bangor - Ardglass - Dublin

Klicka för att se en större version!

Vi har i huvudsak haft fint, varmt väder, dock mot slutet av perioden sämre med regn tidvis och lite dimmigt ute på havet. Det har varit vindfattigt och därmed mycket motorgång.
På den sociala sidan har det druckits drinkar och ätits middagar samt spelats plump (kortspel).  De entusiastiska utropen om hur vackert allting är, har avtagit något.

Onsdag 27 juli lämnade vi Oban och gick söderut genom Kerrerasundet. Solen sken och vattnet låg spegelblankt. En säl tittade upp. Det kändes fint. I Craobh Haven, där vi gjorde ett kort uppehåll, köpte jag en ny pump till toaletten (Twist´n lock). Tyvärr har jag fått in vatten via toaletten flera gånger p g a att jag glömt ställa om en liten spak. Den nya pumpen skall vara säkrare än den gamla.

Efter den första slussen i Crinan Canal förtöjde vi i slussdammen. Gantika och Fresia hade hoppat över Craobh Haven och låg nu mitt i kanalen, dit jag cyklade i värmen. De bjöd på bad i en liten insjö intill kanalen.

På torsdagen klarade vi av 13 slussar, 8 timmar dieselavgaser, stor energiförbrukning och tidvis viss stress. Som kompensation fick vi en säkrare färdväg och vackra vyer och kan säga att vi har gått genom Crinan Canal i Skottland. Björn och Kerstin, gäster på Doublefun, öppnade och stängde slussar, tog emot och lämnade tillbaka förtöjningslinor. Mitt jobb bestod i att köra in i och ut ur slussarna och se till att förtöjningslinorna i för och akter var lagom spända. Slussarna rymde, förutom första och sista slussarna, endast två båtar. Paula slussade med Doublefun. Det gick bra. Vi övernattade i slussdammen före sista slussen.



När vi skulle köra in i kanalens sista sluss på fredagen, inträffade ett litet "missöde". Evelina försökte efter diverse manövrer köra in på tvären i slussen. Eftersom det var för trångt försökte Evelinas skeppare att göra infarten till slussen bredare genom att upprepade gånger köra in i betongkajerna med för och akter. Han tvingades till slut att inse att det inte gick och gjorde till slut som vi andra, gick in i längsled med båten. Skadorna blev minimala, både på kajen och båten.



Fragancia i kanalen

Vi hade bestämt att vi skulle gå till Campbeltown på fredagen. Under seglingen ändrades detta (i en VHF-konferens) till att vi istället skulle gå direkt till Bangor. Jag tvingades till att fylla i diesel från reservdunken. Det gick bra eftersom det var lugnt. Motorgång i 80 nm är inte roligt och vi hade dagen därpå ett skepparmöte, där vi kom överens om att vid VHF-konferenser måste det bekräftas att alla är med redan från början i diskussionen.

Bangors marina

Eftermiddagen och kvällen var fin med sol, lagom värme och fina dofter när Skottland försvann bakom oss. Strax före 22 var jag framme i Bangors jättelika marina som andra båt efter Fragancia. Efter att ha tagit emot den sista båten, kunde jag krypa till kojs 00:30.

Lördagen fylldes med vardagssysslor, jag checkade in (300 kr per dygn), tankade bränsle, spolade av båten, cyklade och köpte bröd, cyklade en rundtur osv. Bangor är troligen en vanlig nordirländsk stad utan något speciellt utmärkande. Den ligger förståss vid havet och det går en mycket fin cykel- och gångväg miltals längs kusten mot Holywood och Belfast. Cykelvägar saknas annars helt, som jag tidigare nämnt. Bilfria centrum verkar också vara ett okänt fenomen. Biltrafiken är mycket dominerande och störande.

De andra besättningarna åkte in till Belfast med tåget. Jag avstod och fick bekräftat att jag inte hade missat något. Istället cyklade jag på söndagen till min favoritbutik, Tesco. Tesco fanns även i Skottland. Utbudet i deras butiker är stort, ungefär som hos ICA Maxi. Personalen är mycket vänlig och lättillgänglig. Hoppas att de etablerar sig i Sverige!

För att få medström på måndagens segling till Ardglass, startade vi (Gantika och Paula) redan vid 6-tiden på morgonen. Jag hade toppfarter på över 9 knop och snittet låg nära 8 knop. Kusten mellan Bangor och Ardglass är låg med små samhällen här och var, jordbrukslandskap och skrovliga klippstränder, som man helst inte skall stranda på.

En vanlig dag på Irland

På kvällen bjöd Doublefun alla på drinkar och jag åt middag hos Gantika och senare på kvällen kom Fragancia och Evelina och spelade plump hos Paula. En socialt maximerad kväll!

Igår, tisdag 2 augusti, startade Paula och Gantika vid 6-tiden i vanlig ordning. Frukosten åt jag efter avgång. Det var tur att vi kom iväg så tidigt. Några båtar fastnade när de skulle ut ur hamnen p g a vattenbrist. Till slut kunde de baxa sig ut. Några timmars fin segling blev det innan vinden avtog och motorn måste slås på. Enligt programmet skulle vi gå till en hamn inne i centrum av Dublin. Det hade dagen innan ändrats till att vi skulle gå till en marina strax utanför Dublin. Efter en VHF-konferens ändrades beslutet tillbaka till hamnen inne i Dublin. När vi kom fram visade det sig att hamnen inte existerade längre. Nu ligger vi i en marina, som ligger så nära centrum man kan komma. Läget är kanske inte så trivsamt mitt i den stora hamnen men här finns all service inkl gratis åtkomst till Internet.

Jag har gjort en första cykeltur in till centrum. Mycket trafik, nästan inga gågator, ett fåtal cykelbanor och en stor andel unga människor är några intryck jag fick. Där fanns också trånga gågator med äldre bebyggelse, många pubar och restauranger och mängder av promenerande människor.

Idag är det onsdag 3 augusti och jag har gjort en ny tur i Dublin och konstaterat att det visst finns en massa gågator med ett stort utbud av butiker. Även antalet människor är stort. Det är svårt att ta sig fram med cykel på gågatorna. Fina parker finns det också. Att hitta hem visade sig också vara svårt. När jag frågat efter floden ett antal gånger, hamnade jag flera gånger vid en kanal istället för floden Liffey, som jag inte visste namnet på.

Imorgon far vi på busstur ut på landet och i övermorgon skall vi enligt programmet segla vidare söderut längs irländska kusten.